onsdag 25 februari 2009

En morgon till

Och väckarklockan hann väcka mig före du hann. Men vi låg kvar en stund i alla fall och kliade lite. Veterinären ringde om provsvaren, och det är precis så aggressivt som vi egentligen redan visste.

Fredag blir det om inget oförutsett inträffar innan. Men ont har du inte. Du är en tuff tant. Bland de tuffaste tanter jag någonsin har haft förmånen att känna. Ingen dramaqueen här inte. Jag önskar att jag var som du. Du ger mig styrka när det egentligen borde vara tvärtom.

Jag skriver för att skriva någonstans. Jag vill minnas varje dag. Men just nu vet jag inte om jag orkar skriva mer.

Vi skall ha två chokladdagar, två kliapåmagen-dagar.

Jag älskar dig mer än du någonsin kan förstå. Och den villkorslösa kärlek du har gett mig i 16 år är jag otroligt tacksam för. Alla skratt. Lite gråt. Kärlek!

1 kommentar:

Anonym sa...

Kram igen. Så tungt... Njut av de här dagarna!