Två damer på båtsemester, kan det bli annat än bra?
Jodå, till slut blev det faktiskt det...
Efter att ha spenderat hela förra lördagen med att packa båten full med allt som vi kvinns kan tänkas behöva (needless to say, akterruffen är INTE till för att ha gäster ombord, den fungerar som garderob på en tjejbåt), så lade vi glatt loss från bryggan, gjorde en high five för det fina vädret och vår enorma tur, satte på stereon på högsta volym och knäckte en öl. Efter fem minuter kom ett ljud, misstänkt likt en fläktrem som inte mår bra. Eftersom väninnan känner mig och vet att båten är gammal och trött viftade hon bort min kommentar om ljudet. Fem minuter till på sjön och samma ljud igen...samma bortviftade från blasé väninna.
15 minuter senare kom ett pistolskottsliknande ljud från den gamla dieselhäcken och det bolmade rök ur motorrummet. Lätt panik, och eftersom vi fungerar helt olika i en sådan situation blev det lite knepigt. Jag går in i mitt happy place i hjärnan samtidigt som jag, medan jag är knäpptyst, låter hjärnan gå på högvarv, medan väninnan ställer frågor som hon helst vill ha besvarade för att bibehålla lugnet. Fram med brandsläckaren, flytväst på, konstaterade att vi åtminstone inte kommit tillräckligt långt för att ringa sjöräddningen utan ringde fadern istället. Gick knappt att vara i sittbrunnen på grund av röken och stanken men efter en liten stund gick det i alla fall att öppna luckan till motorrummet enbart för att konstatera att remmen till kylvattenpumpen hade gått av vilket hade resulterat i en uppbränd avgasslang.
Bogserade av fadern tillbaka till bryggan under mycket muttrande "det var för bra för att vara sant", "man skall aldrig ropa hej förrän man har kommit över bäcken" und so weiter.
Eftermiddagen spenderades på marinan med att köpa delar för god knows hur mycket pengar och lagning inplanerad för söndag eftersom vi inte orkade mer under lördagen.
Lördag kväll tillbringades i båten med drinkar och mys, ända tills någon upptäcker att mattan ovanför luckan till kölsvinet faktiskt fullkomligt badar i vatten. Öppnar och tittar och hela kölsvinet är FULLT, öppnar luckan till motorrummet enbart för att konstatera att vi är hjärndöda som har satt oss på båten så avgasröret har lagt sig under vattenlinjen och har man ingen avgasslang visar det sig att det blir en fin fontän med vatten i motorn. Vackert men ytterst opraktiskt! Länsade i en och en halvtimma medan vi försökte få stopp på fontänen, muttret hade nu övergått i regelrätt svärande och seriösa planer på att köra ut i fjorden för att sänka fanskapet och ringa försäkringsbolaget på morgonen. Blev dock stoppad av mer sansade vänner och familjemedlemmar.
Söndag; lika fint väder men fast i motorrummet för byte av diverse slangar, provtur på eftermiddagen och planerad avresa neråt kusten på måndag morgon.
Måndag morgon vaknar vi till kulingvarning, inte att tänka på att ge sig av på öppet vatten, muttrandet börjar igen och till slut bestämmer vi oss för att vi bara MÅSTE åka någonstans, så vi åker inomskärs, ihop med syster och systers båt och lägger oss vid en holme och dricker oss medvetslösa, det enda fungerande receptet på dåligt humör, kass båt och sugigt väder, men det blev en underbar kväll och dagen efter vaknar vi till lagom vind, ett morgonbad och sedan raka spåret till Grebbestad.
Party i två dagar, pangväder, trevliga båtgrannar och bad, bacardi och bus!
Nytt motto, det finns bara en väg från botten...och det är upp. Det som började som en katastrof och en planerad helvecka på sjön blev i alla fall fyra dagars underbarhet...men det där med att vara uppvilad efter sin första semestervecka är ju ett skämt. Nu ska här tvättas, packas upp och vilas ut...trevlig semester =)
Jodå, till slut blev det faktiskt det...
Efter att ha spenderat hela förra lördagen med att packa båten full med allt som vi kvinns kan tänkas behöva (needless to say, akterruffen är INTE till för att ha gäster ombord, den fungerar som garderob på en tjejbåt), så lade vi glatt loss från bryggan, gjorde en high five för det fina vädret och vår enorma tur, satte på stereon på högsta volym och knäckte en öl. Efter fem minuter kom ett ljud, misstänkt likt en fläktrem som inte mår bra. Eftersom väninnan känner mig och vet att båten är gammal och trött viftade hon bort min kommentar om ljudet. Fem minuter till på sjön och samma ljud igen...samma bortviftade från blasé väninna.
15 minuter senare kom ett pistolskottsliknande ljud från den gamla dieselhäcken och det bolmade rök ur motorrummet. Lätt panik, och eftersom vi fungerar helt olika i en sådan situation blev det lite knepigt. Jag går in i mitt happy place i hjärnan samtidigt som jag, medan jag är knäpptyst, låter hjärnan gå på högvarv, medan väninnan ställer frågor som hon helst vill ha besvarade för att bibehålla lugnet. Fram med brandsläckaren, flytväst på, konstaterade att vi åtminstone inte kommit tillräckligt långt för att ringa sjöräddningen utan ringde fadern istället. Gick knappt att vara i sittbrunnen på grund av röken och stanken men efter en liten stund gick det i alla fall att öppna luckan till motorrummet enbart för att konstatera att remmen till kylvattenpumpen hade gått av vilket hade resulterat i en uppbränd avgasslang.
Bogserade av fadern tillbaka till bryggan under mycket muttrande "det var för bra för att vara sant", "man skall aldrig ropa hej förrän man har kommit över bäcken" und so weiter.
Eftermiddagen spenderades på marinan med att köpa delar för god knows hur mycket pengar och lagning inplanerad för söndag eftersom vi inte orkade mer under lördagen.
Lördag kväll tillbringades i båten med drinkar och mys, ända tills någon upptäcker att mattan ovanför luckan till kölsvinet faktiskt fullkomligt badar i vatten. Öppnar och tittar och hela kölsvinet är FULLT, öppnar luckan till motorrummet enbart för att konstatera att vi är hjärndöda som har satt oss på båten så avgasröret har lagt sig under vattenlinjen och har man ingen avgasslang visar det sig att det blir en fin fontän med vatten i motorn. Vackert men ytterst opraktiskt! Länsade i en och en halvtimma medan vi försökte få stopp på fontänen, muttret hade nu övergått i regelrätt svärande och seriösa planer på att köra ut i fjorden för att sänka fanskapet och ringa försäkringsbolaget på morgonen. Blev dock stoppad av mer sansade vänner och familjemedlemmar.
Söndag; lika fint väder men fast i motorrummet för byte av diverse slangar, provtur på eftermiddagen och planerad avresa neråt kusten på måndag morgon.
Måndag morgon vaknar vi till kulingvarning, inte att tänka på att ge sig av på öppet vatten, muttrandet börjar igen och till slut bestämmer vi oss för att vi bara MÅSTE åka någonstans, så vi åker inomskärs, ihop med syster och systers båt och lägger oss vid en holme och dricker oss medvetslösa, det enda fungerande receptet på dåligt humör, kass båt och sugigt väder, men det blev en underbar kväll och dagen efter vaknar vi till lagom vind, ett morgonbad och sedan raka spåret till Grebbestad.
Party i två dagar, pangväder, trevliga båtgrannar och bad, bacardi och bus!
Nytt motto, det finns bara en väg från botten...och det är upp. Det som började som en katastrof och en planerad helvecka på sjön blev i alla fall fyra dagars underbarhet...men det där med att vara uppvilad efter sin första semestervecka är ju ett skämt. Nu ska här tvättas, packas upp och vilas ut...trevlig semester =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar