måndag 7 april 2008

Anledningar att inte skaffa barn...

Barn är djävulens avkomma. De allra flesta. Oberoende av föräldrar och uppfostran, den mest kärleksfulla förälder kan fortfarande pluppa ut barnet från hell. Trots fantastiska gener och vackra föräldrar, dristar jag mig till att jämföra barn med Damien från Omen-filmerna.

Och jag är lyckligt frivilligt barnlös.

Efter att ha spenderat helgen med ett djävulsbarn tänker jag nu lista en bråkdel av den uppsjö anledningar det finns att INTE skaffa barn.

  • Det går inte att föra en konversation med ett barn. Det är faktiskt inte ett smack gulligt när man måste säga "VA?" till ungen 14 gånger, för att barnet inte bara läspar, utan även pratar grammatiskt fel och inte kan alla ord. Det ÄR definitivt inte sött att konversera med ett barn modell litet som säger "Ba Bi bluuu....Tu Miiiiii".
Jaha liksom? Och det betyder? Skitsamma - jag bryr mig faktiskt inte!

  • Barn förstår inte ironi. Ironi, en av samhällets byggstenar. Bland det viktigaste vi har. Men det krävs en god portion intelligens för att snappa ironi, vilket barnet inte besitter, ej heller somliga vuxna. Av förklarliga skäl - dumhet. Barnet har ritat ett hus, kommer stolt springade och visar upp det och man säger "Oj - det var en fin häst du har ritat där". Barnet plutar osött med underläppen och säger "Det är ingen häst - det är ett HUS"...konversationen fortgår i all evighet med basorden HÄST - HUS - HÄST - HUS tills barnet börjar gråta
Ironi är bortkastat på barn.
  • Barn, framför allt när de blir äldre och inte är små spädgrisar längre, luktar oftast skit. För barn vill faktiskt inte tvätta sig. En otvättad "spädgris" luktar fortfarande gott. Men en sunkig sexåring som ingen har tvingat in i duschen på tre dagar luktar skunk. Värre än skunk. Skunk upphöjt till ungefär tre miljoner. Fett hår, lortiga kallingar och trötta föräldrar som inte har orkat tjata om varken dusch eller tandborstning. Är jag tvungen att vistas på samma kvadratmeter som ett smutsigt barn vill jag inte ha någon som helst kroppskontakt. Kom inte och sitt i knät. Prata inte med din godisstinna mun. Sitt i något hörn med doftgranar hängandes i öronen. Tack!
  • En trevlig lördagkväll med jämnåriga vuxna förstörs i 99 fall av 100 för att barnen vägrar sova. Vägrar sova och vägrar tvätta sig. Ju mer de BORDE sova, desto högre decibel snackar vi om. Att som vuxen sitta med en najs drink framför sig samtidigt som man försöker snacka vuxengrejor går bort. Försvinner. Drunknar i barnets gälla stämma. Barn är blodsugande uppmärksamhetsknarkare. När dom i själva verket borde ha fått kvällsmat med krossad Valium så de vuxna kan dricka sina drinkar i lugn och ro, och dessutom kunna spela låtar på mer än steg två på volymknappen i ren och skär skräck för att barnen skall vakna igen.
Smutsiga illaluktande barn är en sak. Smutsiga illaluktande VAKNA barn en helt annan.
  • Inte nog med att de tar plats, de växer också. Och kostar pengar. Massor av pengar. Pengar som man istället kan lägga på Botox (för att fylla rynkorna man får av vännernas barn), eller andra liknande nödvändigheter. En oduschad tonåring vill jag inte ens tänka på hur illa det skulle lukta. Ungefär som i ett inrökt hus sitter tonåringens odör i väggarna. Och tickar pengar och tid.
  • Och nej alla föräldrar. Era barn är inte söta. Definitivt inte sötast i världen. Det är inte gulligt att återge en berättelse om vad barnet sjunger för godnattsånger. Eller att barnet har gjort en sketch i skolan. Det är varken gulligt eller roligt. Det är bara sorgligt uppenbart att man lever genom sina barn och inte har något annat att fundera över. Över matbordet och sin Sjötunga Walevska diskuterar man på A-Ekonomi, pratar om hur Viktig Man Har Varit Under Dagen. Alternativt vad man har köpt för platåskor för att kunna strutta med. Helt beroende på intresse och läggning. Inte om barnens fingerfärg. Eller vilka fina pärlplattor barnet har gjort. Vill jag ha en pärlplatta gör jag den själv, då blir det i alla fall snyggt.

Skulle jag ändra mig lovar jag att meddela min bekantskapskrets. Tills dess. Håll barnen borta. Det kanske blir ensamt. Men med pengar kan man köpa nya polare.

Barnlösa sådana!


7 kommentarer:

smultronpaj sa...

men hoppsan då!

Lilla Jag sa...

Mohahahahahaha...Fingret på kärnan som vanligt, Blue ;).

Anonym sa...

hahahaha, förbered dig på många fina toarullstomtar och makaronhalsband från ditt vidundergudbarn Albin...jag skall insistera på att han ger allt han tillverkat själv till dig...och då är det naturligtvis inte nödvändigt för mig att spä på med så kallade "vuxenpresenter" vid sidan om ;o)
-lillasyster yster-

Blue sa...

Lilla Syster Yster,

Albin tillverkar även bajs - skall jag få det också? ;)

Och glööööööm att jag inte ska få vuxenpresenter, det kan straffa sig.

Btw...när kommer du och kraxar Singstar ihop med mig? Jag är mäkta besviken på att du inte anmälde dig till bandet som jag annonserade om i tidigare inlägg.

Puss på dig och min älskade spädgris till gudson ;o)

listoplisto sa...

men vadå... jag blir krängkt (ja, jag stavade så *fniss*) om du med detta menar att du inte uppskattar mina berättelser om hur barnen t.ex. kissar på golvet *S*

Blue sa...

Listoplisto: Jag kommer "krängka" dig både gul och blå tills du får ett anfall av inspiration ;o)

För uppskattar jag berättelser om att tvillingarna har kissat på golvet.

Så länge det inte är mitt golv eller ett golv jag befinner mig på har det ett stort underhållningsvärde (skadeglädje) ;o)

*fnissar*

Anonym sa...

Inte för att jag gillar barn för att barn just är barn men detta inlägg luktar antibarnism. Är de alltså roten till allt det onda? Mäniskosläktet undergång, eller överlevnad kanske man ska säga. Tur att de växer upp så småningom då ;)