Exet var ute igår, så jag var där och hämtade dom gamla byrackorna för att spendera kvällen och natten hos modern.
Hundarna älskar mamma och stortrivs där, men just inatt hade den lilla stolliga bestämt sig för att göra livet supersurt för matte. Var dödstrött och bakis så det var sängdags redan vid 21:00 (någon som kan förklara varför det går att gå och lägga sig vid den tiden på en lördag men jag är uppe nu och klockan närmar sig midnatt dag före arbetsdag?).
Halvett blir jag väckt av lill-jycken första gången, och detta är en hund som pratar högt och ljudligt. Omisskännligt ljud som talade om för mig att jag minsann skulle upp ur medvetslöshet för att PROMENERA...upp, på med kläder, och både jag och den andra jycken var lika trötta båda två medan den lilla bestämda tyckte att livet var en kaka. In, raka spåret i säng igen. En timma senare vaknar jag av ytterligare ett omisskännligt "talande", matdags (???!!!). Upp, ut i köket, gav henne lite mat, och i säng igen. Detta repeteras klockan halvfyra, halvsex och halvåtta, och nej...hon har inte mask, hon tyckte bara att detta var en natt med fem utfodringar trots att jag försökte förklara för henne att normala hundar får mat EN gång per dag och inte totalt SJU som i hennes fall - men vi talar inte riktigt samma språk alltid. Efter en natt med matande två gånger per timma insåg jag att precis så här är det att ha en bäbis, och jag klarar en natt...knappt, har varit medvetslöst trött hela dagen. Kudos till alla mammor som orkar, och bara tanken på en "riktig" bäbis skrämmer skiten ur mig.
Fredagen blev en bra dag till slut, god mat, nice sällskap och massa drinkar vilket slutade med att jag blev förlamade trött i kroppen och däckade i kamratens soffa medan huvudet fortfarande fungerade men jag kunde verkligen inte röra mig. Planerade hemgång slutade i nedbäddning i gästrum och dagen efter rapade jag bacardi hela dagen. Hur var det nu igen? "Jag ska aldrig mer..."
Idag har jag och Kronblom haft sofflocket gemensamt, men jag har i alla fall lyckats tvätta ett par maskiner tvätt, det var bara att inse nödvändigheten efter att ha varit tvungen att ta på mig omaka strumpor, och en jävligt god middag.
Nu är det dags för bingen, och en härlig måndag imorgon med en hel vecka av nya möjligheter framför mig *ironi*.
Hundarna älskar mamma och stortrivs där, men just inatt hade den lilla stolliga bestämt sig för att göra livet supersurt för matte. Var dödstrött och bakis så det var sängdags redan vid 21:00 (någon som kan förklara varför det går att gå och lägga sig vid den tiden på en lördag men jag är uppe nu och klockan närmar sig midnatt dag före arbetsdag?).
Halvett blir jag väckt av lill-jycken första gången, och detta är en hund som pratar högt och ljudligt. Omisskännligt ljud som talade om för mig att jag minsann skulle upp ur medvetslöshet för att PROMENERA...upp, på med kläder, och både jag och den andra jycken var lika trötta båda två medan den lilla bestämda tyckte att livet var en kaka. In, raka spåret i säng igen. En timma senare vaknar jag av ytterligare ett omisskännligt "talande", matdags (???!!!). Upp, ut i köket, gav henne lite mat, och i säng igen. Detta repeteras klockan halvfyra, halvsex och halvåtta, och nej...hon har inte mask, hon tyckte bara att detta var en natt med fem utfodringar trots att jag försökte förklara för henne att normala hundar får mat EN gång per dag och inte totalt SJU som i hennes fall - men vi talar inte riktigt samma språk alltid. Efter en natt med matande två gånger per timma insåg jag att precis så här är det att ha en bäbis, och jag klarar en natt...knappt, har varit medvetslöst trött hela dagen. Kudos till alla mammor som orkar, och bara tanken på en "riktig" bäbis skrämmer skiten ur mig.
Fredagen blev en bra dag till slut, god mat, nice sällskap och massa drinkar vilket slutade med att jag blev förlamade trött i kroppen och däckade i kamratens soffa medan huvudet fortfarande fungerade men jag kunde verkligen inte röra mig. Planerade hemgång slutade i nedbäddning i gästrum och dagen efter rapade jag bacardi hela dagen. Hur var det nu igen? "Jag ska aldrig mer..."
Idag har jag och Kronblom haft sofflocket gemensamt, men jag har i alla fall lyckats tvätta ett par maskiner tvätt, det var bara att inse nödvändigheten efter att ha varit tvungen att ta på mig omaka strumpor, och en jävligt god middag.
Nu är det dags för bingen, och en härlig måndag imorgon med en hel vecka av nya möjligheter framför mig *ironi*.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar