Sovmorgon

Idag fick jag sova ända till 05:50...oj oj oj...

Väskan med alla de roliga sakerna befinner sig fortfarande på okänd ort så jag kan väl kyssa min ritplatta goodbye - den gillar inte kyla - och jag misstänker att den har det kallt.

Funderingarna är då följande på morgonkvisten.

Hur mycket ersätter de?
Vi har inga kvitton eftersom "cash is king"!
NÄR exakt börjar de ens fundera på att ersätta?

Allt ömtåligt plus alla makens kläder, gamla som nya låg i den väskan - eftersom det var vår tåligaste väska. Det innebär att jag inte har någon neccesär, inte maken heller i och för sig...men han har inte riktigt lika mycket i sin som jag har. Och han har framför allt inte allt skojigt som jag köpte på utresan på flygplatsen i Helsingfors.

Men det som retar mig mest är ritplattan just nu, jag ville leka med den redan i lördags - och nu är det måndag och jag har inte tid att leka med den. Jag har inte ens tid att hålla på med tramset kring försvunnenväska-mysteriet.

Och ja, jag vet - det är mycket egoistiskt av mig att bara sakna mina saker i mannens väska, att han hade hela sin garderob i den plus allt inköpt är tydligen av mindre betydelse ;o)

Men å andra sidan var hans första ord när han vaknade av att jag gick upp "du kan klia mig på ryggen - det brukar du ju somna av".

Så omtänksamt av honom...NOT!

Och sedan är det lite udda att han har gått till jobbet och att vi inte skall spendera all vår vakna och ovakna tid ihop mer - precis som det alltid är efter semestern. Lite ledsam separationsångest.