What a difference a day makes?

För en gång skull behövde jag min bil idag, för att jag skulle till läkaren. För en gång skull (nästan) så startade inte makens bil så han kunde åka till jobbet. Detta upptäcktes för sent, dvs jag hann inte köra mannen i min minibil till jobbet innan läkaren och han fick stanna hemma och försöka få igång den. Om inte så skulle jag skynda mig hem direkt efter läkare och Apotek och ge honom min bil. Och för en gång skull hade jag tänkt uträtta en miljon ärenden när jag ändå var ute.

Startade hans bil? Näääää...

Skyndade jag mig hem? Jaaaa...

Men efter att först ha suttit i väntrummet en halvtimma, sedan läkarbesök i 40 minuter, påföljande provtagning, åter till läkare - för att sedan lämna doktorn med fler recept än jag någonsin haft i hela mitt liv (absolut ingen överdrift eller uns av ironi) och sedan dra till Apoteket för att komma därifrån med en påse medicin the size av en IKEA-kasse (överdrift där) var det bara att trycka plattan i botten (knappt halvvägs) på de slitna sommardäcken.

Hemma igen HALVTOLV - man stressad - men en fördel dock, han tog med mina vinterdäck i bilen för att byta på jobbet.

Och när jag gick igenom medicinpåsen ler jag lite. Vi klarar allt. Jag har världens klokaste husläkare. Att åka "tryggt" till USA med doktorer i varje hörn så brukar jag inte bry mig om mina allergier, förutom de obligatoriska Betapreden för halvakut allergisk reaktion. Jag misstänker att öde strand i Thailand inte är nedlusad med doktorer och sjukhus.

(Jag är allergisk mot nötter och jordnötter - och laktosintolerant)

Jag har nu laktostabletter, bajstabletter, allergitabletter lindriga, allergitabletter halvakuta och en spruta som maken kan sätta i benet på mig ifall det är jätteakut. Jag har två kurer antibiotika ifall jag eller/och mannen skulle åka på någon slags halsfluss eller öroninflammation, en kur mot urinvägsinfektion och en kur för tarminfektion. Värktabletter och lite annat smått och gott.

(Jag sa ju att högen med recept inte var en överdrift)

Men det lustiga är att inte ens jag är så här nojig, men min läkare är faktiskt en klok man. Jag tycker att det är otrevligt att vara allergisk mot nötter eftersom de faktiskt kan ta livet av mig. Så det är ju faktiskt käckt att ha med sig i ett land där man inte riktigt har koll på vad man stoppar i sig - och att de kanske inte alltid förstår. Men allt det andra?

Gulligt tycker jag. Mina mediciner kommer behöva en egen resväska, och jag hoppas komma hem med alla medicinpaket intakt - vill inte bli sjuk - men man kan ju ha otur och med det här artelleriet behöver jag inte uppsöka läkare. OM jag inte bryter ett ben?!

Han skrev ju faktiskt inte ut något gips?

Nej - jag må vara lätt hypokondriskt lagd - men inte så här mycket ;o)
Och mina andra ärenden gick åt helvete - men jag får ju vinterdäck.

Och blablabla man skall ha vinterdäck, olagligt och farligt blablabla - visa mig den Göteborgare som ens ägde vinterdäck före det blev lag på det. I den här stan är det snö en vecka och sen regnar det på tvären i ett halvår. Principsak!