Lite ledsen...

...eller ganska mycket ledsen.

Den översociala katten med det politiskt korrekta namnet har inte visat sig hemma på två dagar.
Två dagar är kanske inte en lång tid i en annan kattvärld, men i hans kattvärld är det lååång tid. Han är lat, kärleksfull och social. När det som det är nu, 30 grader varmt, vill han ligga hela dagarna på kaklet i badrummet och sova. Det har han inte gjort på två dagar.

Jag har frågat grannar. Kollat bilar (eftersom han gillar att hoppa in i öppna bilar), kollat de förråd hos de grannar han brukar vara hos. Kollat mina egna förråd. Men ingen har sett min älskling sen jag såg honom sist.

Och hans inte så sociala bror är förtvivlad, ligger bredvid mig och mjauar. Försöker tala om för mig att jag måste hitta hans bror, eller så försöker han tala om att han kanske vet var hans bror är.

Ingen av dom har någon kampinstinkt eftersom de kastrerades vid fem månaders ålder. Dom är ID-märkta. Och har världens minsta revir. Dom går till grannen och äter glass och sen går dom hem igen.

De enda förklaringarna är att a) han är instängd någonstans pga sin nyfikenhet och att han är van vid att gå in ut och genom takfönster eller att b) han är överkörd.

Det är inte okay.

Jag har anmält honom som försvunnen till polisen idag.

Och tårarna trillar...