måndag 30 april 2007

Stora Pölsan

Näe, närmare än så här kom vi inte Skagen, eller Läsö eller vart det nu var vi ville åka i söndags. Kurrekurredutt-öarna hade också varit ett nice plejs, bara inte HEM.

När nu de jobbigaste uppgifterna ligger bakom oss och vi har småpill kvar känns det som att livet faller på plats igen.

Jyckarna stormtrivs hos exet (bra - men nervöst inför "hemkomst" på fredag igen). All pappersexercis angående båt/hus/diverse annan skit är nästan klar.

Lägenhetens förråd tömmer vi imorgon, och ena båten skall vara mer eller mindre klar för försäljning på fredag! (Utropstecknet står för bestämdhet och övertalning till mig själv).

Faktum är att det just nu sitter en oförnuftig jävel på min högra axel som säger "Men hörröduru - e det verkligen såååå akut att fixa båten? Ni har fyra lediga dagar, det är fint väder, ska ni inte ta ut båten på en tur istället?"
Och på den vänstra axeln sitter den förbannat förnuftiga och säger "Lilla Gumman! Se nu till att få allt klart så ni kan lägga det bakom er och njuta sen...SEN????!!!!!"

Det som skrämmer mig lite är att jag brukar vara den *harkel* "förnuftiga, och mannen den oförnuftiga men vi är som tur är inte i fas med varandra. För när jag går överstyr (vilket jag redan har gjort eftersom jag är meeer än villig att låta den oförnuftiga jäveln bestämma de kommande dagarna), så säger mannen "ja - du vet att jag vill lika mycket som du, men vi måste verkligen göra detta"!?

Vad är det som händer här i världen? Att meningen med livet är 42 det vet jag, men hur blev han så klok? Behöver jag återigen någon som drar ner mig på jorden när jag uppför mig som en Lisebergsballong med alldeles för mycket helium - och att det skulle vara han förvånar mig mer än något annat just nu! *fnyser högljutt och indignerat*

För övrigt, mark my words, att när detta helvetet ligger bakom oss så är jag klar! Det här är karln jag kan se mig själv med som gammal och inkontinent (för inkompetent blir jag aldrig), och i hell heller att jag gör om alla papper och bankgrejer en gång till :o)

För övrigt är det en gigantisk sak för mig att säga, jag har aldrig känt eller tänkt med någon av exen att det är någon jag vill sova på gummilakan med om 30-40 år, har helt enkelt troligen aldrig känts rätt tidigare.

Så, this is it - or nothing. Soulmates är soulmates och skulle det vara så att han fuckar upp det eller ångrar sig så har jag redan uttalat en besvärjelse över eventuella framtida flickvänner. Sjösjuka nagelbitare skall dom vara, så att dom inte gillar båtar och att han heller inte kan få den, numera obligatoriska, kvälls- och morgonkliningen på ryggen.

Upprepar mantrat...auuum auuum - sjösjuka nagelbitare - auuum auuum!

Inga kommentarer: