Hunduppfostran

Hunduppfostran har gått över förväntan, tre nätter på soffan för mannen och mig med öronproppar i sänggen och mannen har nu vågat sig tillbaka till sovrummet. Hon väcker oss inte längre (peppar - peppar), utan väntar snällt till klockan ringer eller åtminstone till sisådär klockan åtta, och det är ju i alla fall inte okristligt. Men, nu har den andra, snälla och o-hungriga börjat vilja kissa i tid och otid (löptider - förklaring). Nåväl, ordningen är i alla fall någorlunda återställd, och vi (jag) får sova lite till.
Den delade vårdnaden med exet börjar from fredag då han skall ha dom i sin nya lya i en eller två veckor till att börja med.
Skönt - men jävligt konstigt, har aldrig äntrat huset utan att jyckarna har stått på andra sidan dörren och glatt viftat på svansen med ena tassen på pannan (drama queen) i ren hungersnöd och den andra tassen på mitt knä och total kärlek i ögonen.

Nu skall jag komma hem till ett hus för första gången på 14 år utan att bli mött av hundar och total avgudadyrkan (kan man lära män det?).