From dark to darker side...

Det började med ett par Crocs, sedan blev det en iPhone av märket Äpple. Igår blev det en MacBook Pro – efter att ha stött och blött om det skulle bli en snygg men inte lika funktionell Air, eller en lite osnyggare Pro men med prestanda innanför skalet.

Valet föll på Pro. Mitt livs andra förnuftiga val. Jag anar en trend - men känner en viss samhörighet med datorn. Den är smart och lite osnygg, istället för snygg och lite korkad.

Men jag är kär. Jag pussar på den (är dock väldigt noga med att torka av den efteråt), och jag har descinficerande tvål i dataväskan för att inte få smuts i de vackra tangenterna. Microsoft kan fara åt skogen. Powerpointpresentationer ser numera ut som att en unge har ritat dem om man jämför med Macens KeyNote.

Sex PC:ar i huset och en Mac, och jag fnyser hånfullt när jag tittar på den usla kvaliteten och det kassa innehållet. Det är jag och Macen mot världen. Och maken tjurar och tycker att Äpplet hör hemma i en fruktskål.

Att man sedan har en mac-wiz som vän som spenderade gårdagkvällen med att köra skrivbordsdelning och avståndsinstallation av en del program, och sedan sitta i min soffa hela dagen idag och vara pedagogisk som få för att installera ytterligare program och förklara att det inte går att stänga program i höger hörn. Nu fattas bara Photoshop så är livet komplett. Photoshop, Mac och en vän som ger livslång support är mer än vad Apple fixar. Tack Silver - du rockar - mer än du anar!

Don't mess with my Mac!

Jo - jag är techfreak - detta är kärlek i aluminiumform. Och den har fått min allra finaste blå dataväska. Hädanefter går Macen dit jag går.

Mac is da shit...ord jag aldrig trodde att jag skulle säga :)