onsdag 8 oktober 2008

Ord

Kan vara rosa som spunnet socker på Liseberg. Men de kan också skära genom märg och ben som en obducents skalpell. Tanklösa, förflugna ligger dom i luften och går inte att ta tillbaka.

Eftersom detta är en monolog, så hävdar jag följande. Jag tycker inte att jag kräver mycket. Jag tycker att jag ger en hel del.
Lite sockervadd då och då funkar fin-fint.


Bara lite lite sockervadd.

Eller är jag en så jävla genomusel person att jag inte förtjänar det?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Här kommer lite sockervadd med strössel, extra socker och glitter på!

Coz you deserve it!

Blue sa...

Tack Fi...glittret gjorde susen :o)

Karriärmamman sa...

Men..vad har han gjort nu då??

*skickar också över lite sockervadd - med BLÅTT strössel*

Blue sa...

Blått strössel...Mmmm

Frågan är väl snarare vad han inte har gjort. Mer än uppfört sig som en äkta dramaking.

Jag är inte ens i närheten av epitetet drama queen i jämförelse ;o)