onsdag 11 juni 2008

Ring klocka ring...

...i bistra morgontimma.

Klockan fem är det definitivt morgon.

Undrar om det hade varit lättare att somna om det hade varit mörkt ute?

I genomsnitt fyra timmars sömn de senaste nätterna, denna natten verkar det bli nada som det ser ut nu.

Dekodern lade av och jag gick på gammalt hemlagat på hårddisken. Knightrider var det längesen jag såg, lagom hjärndött så här på morgonkvisten. Men icke då. Inte ett endaste gruskorn i ögat.

Imorgon, eller rättare sagt, om ett par timmar - skall jag först till Arbetsförmedlingen och inställa mig. Och sen skall jag till veterinären med en "trebent" katt. Skadad bakfot och skuttar numara omkring på alla ben utom det onda.

Och jag fick en nedrans fräsning när jag kollade benet på honom. Visade sig vara sår mellan trampdynorna. Van vid hund som man är kände jag igenom kattstackaren precis som man hade gjort med en hund.

Jag lärde mig läxan. Man undersöker INTE en katt som man undersöker en hund.

Men jag undrar hur min älskade sambo mår. Har hört ett antal stön från sängen vilket brukar betyda svår kramp i benen.

Enda positiva med denna sömnlösa vecka är att jag är så där äckligt kär. Som man blir ibland. När det där lilla extra dyker upp och man blir knollrig i magen.

Just nu hoppas jag på en fortsatt vecka MED sömn, men med intakt extrakärlek.

Jag pallar inte fler vakennätter. Jag behöver min skönhetssömn.

För efter snart två veckor med usel sömn - hajja hur ful jag är just nu?

Om mindre än två timmar ringer älskades alarm. Jag hoppas att jag åtminstone har fått en timma innan alarmet drar igån.

Please oh please - with some sugar on top?

Någon som har några bra house remedies för sånt här?

Varm choklad, eller varm mjölk går bort - laktosintolerant.

Men jag behöver tips. NU!

Nästa steg känns som Looney Bin...

Dags att kika på nästa program...

Inga kommentarer: