måndag 28 april 2008

Ingen ork - Bara ont i hjärtat

Efter alla sorger och bedrövelser med Lill-Loppan, och båt, och Skatteverket så verkade allt gå åt rätt håll - men uppenbarligen har jag gjort något för att inte förtjäna ren och skär lycka.

Ja, då var det väl någon som tyckte att jag behövde en släng till, för att däcka mig totalt.

Lill-Loppan fick sin andra hjärnblödning igår. Och en tur till djursjukshuset och samma gulliga veterinär igen imorse. Hon är med mig hemma igen. Har svårt med balansen, trillar när hon nyser, välter när hon kissar. Men - denna gången, precis som förra gången - har veterinären förhoppningar.

Förra gången hämtade hon sig efter en till två dagar. Åtminstone så att hon kunde gå utan problem och med något enstaka fyllesteg. Men just nu gör det bara så ont så ont att se henne.

Att återigen, från den ena minuten till den andra se sina älskade jycke gå från glad skit, till ett vinglande vrak är inte roligt.

Jag om någon förespråkar att man inte skall låta hunden lida för sin egen skull, och jag frågade veterinären en miljon gånger om beslutet som hon valde att ta var det rätta, och det var det. Hon har inte ont, hennes personlighet totalt intakt. Och hon förstår inte att hon inte klarar att hoppa upp eller ner ur soffan själv. Trial and error, går det inte första gången - ja då kommer "mamma" med en hjälpande hand.

Men jag orkar faktiskt inte mer bakslag nu. Jag väljer att klappa ihop och bli ett gråtande vrak.

Skagen på onsdag som planerat som jag verkligen såg fram emot, ja - det vet jag inte i skrivande stund hur det blir med. Blir hon sämre blir det inget Skagen.

Det finns inget roligt alls just nu, allt är svart. Och jag är ledsen. Så ledsen för så många saker att det inte ens existerar ord för att beskriva det.

Och jag har så ont i hjärtat att jag tror att det brister på riktigt.

Kan det göra det?

Inga kommentarer: