onsdag 23 januari 2008

Rörd - Glad

Okay.

Så sent som igår kväll surade jag inuti mitt eget huvud. Jag visste ju att mannen inte varit i stan. Han hade inget med sig in när han kom från jobbet. Och när vi gick och la oss vid halvtolv och kollade på TV sa han inget. När klockan närmade sig 00:00 undrade jag om han skulle säga grattis åtminstone. Men näe.
20 över 12 pussade han mig och sa godnatt och vände sig för att sova.

När han hade somnat låg jag och mutterpratade med hans snarkande tryne. Sa saker tyst i ren ilska och frustration. Och kunde givetvis inte somna för att jag var så ledsen och trodde att jag hade blivit bortglömd igen.

Inatt (dvs klockan sju imorse) blev jag väckt. Men eftersom jag inte hade sovit mer än fyra timmar så kändes det verkligen som mitt i natten. Med en bricka, frukost i precis min stil (frostade donuts och Proviva - en oslagbar kombination), en ensam ros med kort och en present. En diamantring. Som jag älskar. Och som passar precis ihop med min förlovningsring.

Då visar det sig att mannen visst läser bloggen, men ljög när jag frågade honom för ett par veckor sen.
Att han har planerat i ett par veckor.
Att hans kvinnliga kollega - tillika en av mina bästa väninnor var med på det (och hon har fått höra gallan jag har spytt - och kunnat hålla sig - men istället skvallrar för honom).
Att han sa häromveckan att han skulle hjälpa en kollega att köra hans husvagn, medan han och väninnan/kollegan i själva verket var i stan. Och det roligaste med det är att jag ville få tag i väninnan och ringde hysteriskt men fick idag reda på att hon inte vågade svara.

Ringen jag fick idag var en "dummy-ring" för att han inte vågade beställa den riktiga ifall något skulle bli fel. Och tanken var att han skulle ta den igen för att åka dit efter jobbet och beställa den riktiga. Men icke sa Nicke! Övermindödajävlakropp att jag får något så vackert och inte får behålla det. Så nu sitter jag med atrappen på fingret. Häpnar över hela upplägget. Bara frukosten på sängen var otrolig. Att han har lyckats lura mig så kapitalt är ännu mer otroligt. Och att jag fick en sån present - vet jag nästan inte om jag förtjänar efter att ha muttrat åt honom medan han sov.

Han älskar mig nog mest i hela världen trots allt. Jag älskar i alla fall honom mest i hela världen.

Och det var överraskningen och lurendrejeriet som fick mig att börja gråta av rördhet. Ringen vet jag inte ens om jag har fattat ännu.

Kärlek!

1 kommentar:

Lilla Jag sa...

Kudos till sambon! Bra gjort :)

Och grattis igen!