Tröttare...tröttast...

Sedärja, nu har jag hittat tillbaka.

En re-cap av helgen. Tilläggas bör att när det är hav i allmänhet och min båt i synnerhet som är inblandad är det alltid ngn som trillar i vattnet och minst en mobiltelefon eller solglasögon som drunknar, men denna helgen tog min kusin det hela till en helt ny nivå.

Systers 30-årsskiva, åkte upp till "öa" efter jobbet, kanonväder...ut kvickt som ögat med båten för att dra en repa (i toppfarten 6,5 knop) i Kostersundet, så vackert att man nästan blir tårögd...framför allt nu när man tror att varje båttur är den sista för sommaren.

Dagen efter, lika fint väder och 25 grader varmt. Kalaset började redan vid 14:00, och då kan ju vem som helst räkna ut hur kalasade folk var redan tidigt, och någon intelligent person kom på att det skulle badas vid midnatt (stugan ligger alldeles vid vattnet med tillhörande brygga). Alla gick i från stranden utom jag och sysslingen som hoppade i från båten medan jag spelade Hajen-soundtracket på stereon. Icke populärt I might add =)

Min kusin L, som är ungefär lika gracil som jag (dvs i klass med ett kassaskåp) simmade sent omsider tillbaka till stranden medan jag och syssling C gick upp på båten och pratade skit. Efter tiosisådärminuter hör vi någon som visslar. Vi sänker musiken och hör kusinen plaska och skratta i vattnet och blir lite oroliga och ropar på henne:
- Vad gör du?
- Jag trillade i vattnet!
- Var trillade du i vattnet från? (fullständigt relevant fråga eftersom hon befann sig på stranden)
- Jag trillade i vattnet från stranden!

Mystiken var total, hur trillar man i vattnet från stranden?

Dagen efter visade det sig att hon hade lallat omkring ensam på stranden och kollat på marelden, mitt på stranden finns två gigantiska plast/gummiremsor där folk lägger i och drar upp sina mindre båtar, fungerar även utmärkt som vattenrutchbana för barn, och DÄR hade hon klivit och halkat rätt ner i vattnet och inte kommit upp igen. Om det var av fri vilja hon låg kvar i vattnet och plaskade och skrattade, eller om gravitation i kombination med alkohol var boven i dramat förtäljer inte historien, men roligt var det.

Mig är det i alla fall synd om, feber och huvudvärk i fredags, botades med huvudvärkstabletter och alkohol i lördags, men det där nattbadet skulle jag ha skippat eftersom jag blev så sjuk i söndags kväll att jag inte hade någon röst så när jag skulle ringa och sjukanmäla mig igår fick jag ringa tre ggr innan chefen hörde vad jag sa.

Och tro mig, det är en tragedi för en pratkvarn som jag att inte ha ngn röst!