
Och detta var syrrans första kabelkärlek.
Jag vet inte vem som är snyggast. DJ Kat eller VJ Nino...
*flinar*
lördag 31 maj 2008
Till Syrran
Min Kabel-Kärlek

Drabbades av en akut attack av nostalgi imorse, utan att komma ihåg vad jag har drömt.
Mannen ovan, Nino Firetto, var det första VJ jag kom i kontakt med och vi var bland de första som fick kabel-TV i mitten av 80-talet.
Och där var NINO!
I rutan av ett musikprogram på Superchannel som jag inte kommer ihåg vad det hette. Men jag kommer aldrig att glömma honom.
Jag och polarna rusade hem till oss efter skolan för att inte missa Nino's show. Jag tror att jag tom skrev ett pinsamt fan-brev till honom.
Vi suktade, trånade. Han var så jävla snygg och så jävla rolig. Han hade hund, och han lade grunden till min evighetslånga kärlek till London. Jag vet att jag på den tiden tom kom ihåg vad hans stampub hette, och där var jag. Han hade en hund som jag har för mig hette Teddington och var med som en liten nallebjörn i studion lite då och då.
Och jag började åka till London ett par gånger om året. Första gången tack vare Nino och Superchannel. Resten av gångerna för att London helt enkelt är en fantastisk stad.
Jag tror att jag hade tuppat av om jag hade träffat honom idag. Sisådär 25 år efter min totalcrush på en VJ från Superchannel.
Är det bara jag som är så gammal och nördig eller är det någon mer som kommer ihåg denna otroligt vackra människa?
fredag 30 maj 2008
Snälla John Blund...
...bara lite grus i ögonen NU. Efter en överjävlig dag med magproblem utöver de vanliga.
Fredagsmys bestående av Proviva och Oceans Twelve. Och hårda kalla ord.
Det räcker nu.
En lugn kväll, en lugn mage och infriade löften tacksåmycket!
Nähänä....
Någon gång efter fem somnade jag.
Vem var det som kom på att man kunde räkna får för att somna? Det fungerar inte. Jag räknade hur många fårskallar som helst utan att ens få grus i ögonen.
Dessutom är det INGET på TV efter fem. Inget som är ens i närheten av sevärt i alla fall. Något svart-vitt på History Channel om vapen somnade jag till i ren självbevarelsedrift antar jag.
Vaknade kvart över åtta och har spenderat tiden fram tills nu med att tänka på "vän i nöd". Som inte alls var i nöd visade det sig ;o)
Jag är pigg. Verligen. Jättepigg.
Lobotomi tack?
Ibland har jag nätter när jag inte sover.
Som nu. Klockan är snart fyra på morgonen, solen har gått upp och det är en 300 år gammal repris av The Bachelor på Femman.
Just i detta nu hade jag inte tackat nej till en gammal hederlig lobotomi.
torsdag 29 maj 2008
Fallos?
Näe Li, jag ser fortfarande ingen penis på muren.
Om det nu är denna delen av muren som hon är gift med. Penisen står bredvid.
Men sist jag kollade så bodde han i samma hus som jag bor i - så det kan ju inte vara han?
onsdag 28 maj 2008
På allmänhetens begäran...
Med hjälp av syrran skall dom nu listas. Och det är möjligt att det inte är riktigt lika roligt för andra som det är för oss. Men oss har han garanterat förlängt livet på ett antal år bara genom att vara - sig själv.
Och, med tanke på att syrran numera är halvnorsk, kommer jag att vid en del tillfällen använda hennes egna ord. Just bara för att de är roligare än våra svenska motsvarigheter.
För att sammanfatta honom som person så är det en fantastisk människa. Men rastlös, och med tendenser att pilla, greja och dona med allt. Till synes helt utan anledning.
Vi vet fortfarande inte om han har en plan med sitt handlande och det bara går åt skogen, eller om han bara helt enkelt har otur när han tänker (och utför). Det mest oroande i nuläget är om det kommer överföras på min kära gudson ;o)
- Jonglerade med en väckarklocka (why?) över syrran när hon sov.
Resultat: Syster Yster vaknade med en blivande blåtira efter att han tappade den i huvudet på henne. Jo - det blev en blåtira.
- Lekte lite lojt med sin alldeles nya förlovningsring på jobbet. Vilket på något outgrundligt sätt gjorde att ringen hamnade INUTI en stolpe som sitter på en såndäringa skiljevägg som man har i kontorslandskap.
Resultat: Skiljeväggen fick demonteras och vändas uppochner för att få ut ringen.
- Under sommarjobb som skogsarbetare slog han sig själv i "mannenötterna" med en pinne som fastnat i motorsågen. Som fortfarande var igång. Pinne gånger 80 km / timma rätt i skrevet.
Resultat: Vi trodde på en framtida karriär som kastratsångare alternativt att han aldrig skulle reproducera (nu har han ju tack och lov bevisat motsatsen).
- Gick runt med tjockt lager Juicy Tubes nr. 17 (trodde det var samma som Lypsyl) på färjan mellan Sandefjord och Strömstad. Helt nykter dessutom.
Resultat: Eh - han var snygg som ofrivillig transa?
- Skulle vika segel på båten. Bredde fint ut hela seglet över fören, men glömde att förpiksluckan var öppen. Vek och gick, och vek och gick. Vek och...försvann genom seglet ner i förpiken.
Resultat: Skrapade upp smalbenet in till benpipan. Lillasyster och jag skrattade så tårarna rullade ända tills syrran kom på att hon skulle leka Florence Nightingale och kom med Salubrin. Hon hejdades innan mer skada var skedd - men det är väl ändå tanken som räknas?
- Fick prinsesslakan till dubbelsängen av mig och sambon i julklapp. Syrran jätteglad. Svåger inte lika lycklig över tanken på att sova i en säng med vita lakan med rosa prinsessor på men höll masken. Ända tills han fem minuter efter att ha öppnat paketet reser sig för att hämta något och spiller ut en HEL kaffetermos över de sprillans nya lakanen.
Resultat: Julklappsöppning bryskt pausad medan syrran tvättade lakan och muttrade och svågern torkade upp resten av kaffet som hamnat på...andra ställen.
- Satt vid middag i sommarstugan och funderade på ingenting medan han lojt lekte med en ölöppnare i form av en stor nyckel som varit i familjens ägo sedan hedenhös gick i kortbyxor. Låt oss bara säga att han är den enda som lyckats få på den på fingret utan att sedan få av den.
Resultat: Resten av middagen intogs med ölöppnaren på fingret medan resten av familjen fnissade elakt. Numera har han domstolsorder på ett avstånd av minst fem meter till närmsta kapsylöppnare.
- Skulle tillsammans med sin bror bära ner en tvättmaskin för trappan i nya huset. Trång trappa.
Resultat: Brodern fortsatte att gå medan svågerns huvud satt väl fastkilat mellan tvättmaskinen och trappan.
- Ny trappa byggdes. Till skillnad från den gamla som gick "rakt fram", går den nya i en vinkel. Det glömde svågern. Och sprang rätt in i väggen. SMACK! Sa det när huvudet landade först.
Resultat: Ger en helt annan innebörd av uttrycket "gå in i väggen".
- Ute med båten, min båt och en båt till. Alla sprang upp och ner, och ur och i båtarna. Så även svågern. Fast han tog genvägen över relingen och via vattnet.
Resultat: Inga extrakläder med sig och fick låna jeans och tröja av min kompis. Som är tjej!
- En snabb öl efter jobbet. Och en öl till. Och en snabb kebab på väg till bussen. Det föll sig så illa att kebaben måste ha varit dålig och så blev även svågern. På bussen. Man tager vad man haver tänkte svågern, och kräktes i sin PC-väska. I det facket där PC'n inte låg. Klok man det där.
Resultat: Inköp av ny PC-väska.
- Syster och systerson sjuka om vartannat i veckor under mammaledigheten. Till slut orkade inte systern mer och ringde hem mannen från jobbet i ren desperation. Han sprang till bussen. Men missade att det stod en stolpe i vägen för hans vilda framfart. Stolpen och svågern blev ett med varandra och svågern ramlade baklänges.
Resultat: Svågern kom hem med ryggskott och syrran fick ta hand om honom OCKSÅ!
- 30-årsdagen firades i Köpenhamn med närmsta vännerna i helgen. Svågern tog fil, flingor och socker på. Åt, kämpade och grimaserade. Frågade till slut: - Är det inte socker i denna?
Näe - det var det inte. Det var salt.
Resultat: Fan vet - men det var inte gott med salt på flingorna - inte ens efter tio tuggor.
Och den sista som jag tidigare skrivit om.
- Ett akut behov av att städa garderoben drabbade honom. Ut med alla kläderna på golvet. Damma av garderobshyllorna. För att nå den översta var han tvungen att stå på den understa. Vi snackar spånskivor. Den gick sönder. Syrran hör: UFF! AJ!
Resultat: När svågern trillade baklänges efter att ha trillat av den understa hyllan drog han med sig den översta i fallet. Först landade svågern på rygg i klädhögen, sen landade hyllan han höll i rätt över näsroten.
Det blev ingen mer garderobsstädning.
Ett axplock som sagt.
Jag misstänker att det finns en mängd historier till. Troligen sådana som involverar lim, motorsågar och andra tillhyggen.
Och som syrran skrev i mailet där hon listade en del av sakerna:
"Det var väl det jag kom på så i farten....du vet, det är ju så mycket att välja bland."
Hon är en luttrad kvinna ;o)
tisdag 27 maj 2008
Kontroverser och Kontroversiell
Vi börjar med kontroverser.
När resan till Prag med åldringarna, numera medlemmar i PRO, bokades så var INTE den andre åldringens käresta gravid. Men det försöktes.
När vi träffades på flygplatsen, och fick reda på den glada nyheten att E var gravid i tredje månaden, bestämde åldring nummer två (härefter kallad Tvåan) att vi skall INTE bråka på semester. Vi tummade på att ingen skulle bråka. Alls. Inte ens inom paren.
Jomen tjenare...knock on wood!
Vi var ursöta vänner hela flygresan. Jag hade tagit på mig bilkörandet pga flygrädda medpassagerare (inte åldring ett - härefter kallad Ettan - han gillar bara öl). Vi hann till Berlins flygplats, plockade ut hyrbilen. Och sen bar det av.
Jag bakom ratten, E i passagerarstolen som en gräslig co-driver. Ni vet en sådan där som hojtar "Oooh" och hjälpbromsar ifall man inte skulle råka ha sett rödljuset eller att bilen framför bromsar.
Och sen bröt hela helvetet loss.
Jag och E tänkte att det kunde vara en bra idé att ta sig UR Berlin innan vi stannade. Men så tänkte inte Tvåan. Han ville stanna på direkten för att köpa matsäck = bröd på burk = öl.
Jag vägrade stanna.
Låt oss bara säga att konversationen som följde mellan mig och Tvåan inte är för barns öron. Förmodligen inte ens för det ofödda barnet i magen.
Både jag och Tvåan har humör. Och kallade varandra för både det ena och det andra. Och det tredje med för den delen.
Men jag spelade ut mitt ess i rockärmen. Det var ju jag som satt vid ratten. En HEL halvtimma fick han vänta tills jag stannade.
So much for good intentions från Tvåan på flygplatsen i Sverige.
Sen blev vi vänner. Och Ettan och Tvåan drack öl i baksätet medan jag och E hade vår grej i framsätet hela vägen till Prag.
En mycket trevlig bilresa för övrigt. Ganska vackert efter Dresden. Jag vet inte, men jag inbillar mig att jag trodde att allt skulle vara som att köra 35 mil genom ett konstant Ruhrområde.
Fel hade jag. Vackert var det.
Framme sent. Snurra 23948238 varv i Prag innan vi hittade hotellet. Och sen var det läggdags.
Dagen efter. Ettans BIG FOUR-O! Uppblåsta ballonger sedan dagen innan. Ut ur rummet på indiansteg för att hämta presenter och ballonger samt E och Tvåan. Och han blev glad över presenten som jag har haft svår anxt över i månader. En flygning i ett gammalt stridsflygplan. Och lite annat smått och gott.
Eftersom Ettan fyllde år fick han bestämma hur dagen skulle fortgå, och han ville öl-luffa. Det gör man i Prag.
Vi hann till pub nummer ett. På väg från pub nummer ett till pub nummer två blev E och Tvåan ovänner. Gravid E med hormoner ur balans i ölets huvudstad var inte heeeelt glad över en möjlig framtidsutsikt att Tvåan skulle bli...onykter. Tvåan blev arg och sa dumma saker helt i onödan.
Vi spenderade två timmar med att dels stå bredvid och lyssna på deras idiotgräl och att försöka medla. Sen gav vi fan i det och satte oss och drack öl. Jag och Ettan alltså. E och Tvåan åkte till hotellet och kom tillbaka fyra timmar senare. Och då var det mer eller mindre dags för oss att rinna in i en taxi för att åka tillbaka till hotellet och sova.
Och jag var arg, mycket arg - men sa ingenting.
Kan man inte, på Ettans födelsedag, som vuxen, hålla käft och lägga band på sig för någon annans skull i EN JÄVLA DAG?
Skitsaksamma. Deras dag blev förstörd, och jag och Ettan hade det hur bra som helst.
Men, vi har konstaterat. Ingen mer semester där man behöver ta "hänsyn" till andra.
Vi har det alldeles för bra när vi är ensamma på semester tacksåmycket.
Och bra blev det. Men vi hade haft det precis lika bra, och bättre - om det bara hade varit vi två.
måndag 26 maj 2008
Recap...modell snabb...
Hit vill jag åka med båten konstaterade jag på flyget ut från Svedala. Anholt heter ön och var jävligt vacker. I alla fall uppifrån.
Det går att ö-luffa i Grekland, och i Prag kan man öl-luffa.
Jotack, efter att den andra 40-åringen hade läst klart på kartan så hade vi gått cirka en mil för att komma 200 meter ifrån punkt A till punkt "nödvändig pub att gå till". Men det var fel på kartan, vi gick helt rätt. Eh?
Men, det var faktiskt rätt snyggt i Prag. Schyssta gamla byggnader och såntdäringa som vi inte har i Göteborg. Och ölen var rätt billig. I alla fall de öl man köpte på små obskyra knarkarhak.
Jag är gammal. Inte så gammal som gubben. Men gammal.
Under denna skylten vid Checkpoint Charlie var jag för 18 år sedan. Då fanns INGENTING på östsidan.
Nu var det Louis Vuittonbutiker och fancy pubar hela vägen från Checkpoint Charlie till Brandenburger Tor...vart i HELL tar tiden vägen?
Mina bästa 40-åriga stekare sedan 1968. Dom har till och med ett eget stekhus som dokumenterar det. Fin årgång det där.
Och så här trött är man på vägen hem. Tråkigt för gubben att jag tydligen hade ändrat sovställning och styrt upp hakan och okontrollerad dreggling två sekunder innan han fick upp kameran.
(Och sekunden efter fick han en jävla bläng eftersom jag vaknade av blixten)
torsdag 22 maj 2008
Åh glömde...
...skriva det viktigaste.
Klantig trillande och otroligt älskad svåger fyller 30 idag.
Undrar hur han tänker fira det?
Genom att överträffa sig själv i sitt trillande? Få en tegelsten i huvudet på väg till jobbet? Trampa i en hundlort på vägen hem?
Möjligheterna är oändliga - och när vi kommer hem skall jag dedikera ett helt inlägg åt svågern. Tack vare honom har jag lagt på minst 10 år på min livstid för att jag har skrattat så mycket.
Och det är inte fy skam.
Syrran - om du läser detta. Jag ringer och grattar från Prag sen...jag antar att Klumpedump jobbar idag som vanligt? ;o)
Puss
En timma????
Så, nu har jag en timma på mig att packa (vilket jag då avskyr) och sen åka och lämna Lill-Loppan, och sen en timma att duscha och styra upp mig innan jag blir hämtad kvart över tolv till planet som avgår 13:40 (nu är ju just inte DEN flygplatsen känd för att hålla avgångar - men man kan ju hoppas).
En timma????
Jag är jättebra på att resa men usel på att packa. Mer än usel. Überusel!
Jag vill ha med allt, ifrån flipflops och shorts till bävenylonoverall - man kan ju faktiskt inte sia om vädret eller vad man vill ha på sig just där och då. Och en bävernylonoverall KAN faktiskt behövas.
Och vad gör jag då? Jo jag sätter min breda röv i soffan och skriver istället.
Flyg från Göteborg till Berlin, hyrbil från Berlin till Prag (låter kanske konstigt, men det var SEX timmar väntetid i Berlin på anslutningsflyg för att flyga 30 ynkans mil till Prag - I think not).
Prag from i eftermiddag tills på söndag.
Gubben blir gubbe imorgon.
Tillbaka till Berlin på söndag morgon/förmiddag för en heldag i Berlin och sen flyger vi hem...hmm...vilken tid det nu var på måndag morgon/förmiddag.
Jag har varit i Berlin, men aldrig i Prag. Men soon-to-be-gubbe har printat massa Pragguider...om de bästa ölstugorna. Har en känsla av att det kulturella inslaget på denna resan kommer bli minimalt.
Och sen skall jag vara lite lite ledsen över att vi blev snuvade på huset också.
Har drömt hela natten att mäklaren har ringt tillbaka och sagt att säljaren hellre säljer till oss för att vi är mycket trevligare.
Vilket vi troligen är - men det vet ju inte dom eftersom vi inte har träffat dom.
*suck*
Dags att släpa fram resväskan.
Hur nu sambon kunde inbilla sig att jag skulle få plats med alla mina saker i en kabinväska är för mig en gåta. Ibland undrar jag om han inte känner mig alls.
Bara bävernylonoverallen behöver ju en hel resväska, och neccesären i en kabinväska? DOH - nya - säkerhetsbestämmelser - om - vätska - i - handbagaget????
Och efter att dom bestämmelserna trädde i kraft har vi varit ute och flugit åtminstone fyra gånger.
Ibland undrar man.
Resväsketajm.
Vi syns på måndag bloggen...
onsdag 21 maj 2008
And the dokusåpa continues
Och vi la ett högt bud igen - som dom matchade.
Nu kastar vi in handduken, anser oss besegrade. Med en tår i ögat.
Säljarna borde i alla fall skicka oss en smörgåstårta som tack för den halva miljonen dom fick upp det till från utgångspriset.
Sorg.
Fokus på Prag!
Fungerer - Fungerer Ikke
Jaha, då är vi med i matchen igen.
Väntar på att mäklaren skall ringa så vi skall kunna lägga ett bud igen.
Men nu känns det lite olustigt.
Vi har aldrig, verkligen aldrig bråkat om ekonomi. Det finns inte i varken min eller sambons sinnevärld. Han är generös, jag är generös - och med det boendet vi har haft har vi inte behövt tänka en sekund på slantarna. Kan låta lyxigt, men vi bor billigt och vi har bara varandra att tänka på. Däremot så bråkar vi om en miljard andra saker ;o)
Jag avskyr att känna att jag ligger back - han är likadan - och därmed förekommer heller inga diskussioner om ekonomi. Vilket är en extremt vanlig orsak till gräl.
Vi grälade inte, vi var oense om en punkt. Vilket för mig innebär att det känns som att jag ligger duktigt back, och det får mig att må ucke-päck. Verkligen. På riktigt.
Nu är vi ense om att lägga ett bud till eftersom vi inte har lust att ge "tvåan" huset för ynkans 50 papp över vårt sista bud.
Men just nu står jag med en fot i huset och en fot utanför.
Och jag vill inte att detta skall vara upptakten till vår långweekend i Prag och firandet av sambons fyrtioårsdag.
Fan ta hemnet. Må hemnet brinna i helvetet.
'Nuff said...
Det sket sig.
Ettan kryphöjde med 15 papp, tvåan med 35. Vi hoppade av eftersom vi inte hade lust att dansa tiotusenkronorsdansen med två jävla kryphöjare.
Nu ringde mäklaren och sa att ettan hade hoppat av, och att vi fick vara med i matchen igen om vi vill.
Vad är deras gräns? Är det värt att förlora det för 50 papp när det handlar om så mycket pengar?
I think not...
Pratade med pappa och kamrat. Båda säger att det inte finns någon som helst anledning att inte ge ett enda vettigt bud till. Kommer göra marginell skillnad på kalkylen.
Men sambon får bestämma nu. Faktiskt. För en gång skull lägger jag mig som en hund och visar magen och ger mig och säger "du bestämmer".
Dock har han efter detta hemnet.se-förbud i ett par månader.
För jag vill inte titta på något annat hus. Just nu. Detta var vårt.
Och att jämföra äpplen med päron just nu är inte aktuellt.
Hmm...
Bud lagt, chockhöjning från vår sida. Poker-Blue i farten.
Om dom jävlarna inte blir bortskrämda nu efter att ha fegat ur i rond tre, och backat under sina tidigare bud så wasn't it meant to be.
Rond fyra about to start, och jag behöver en jävla säck med Valium.
Jag skall tvätta idag, och förbereda packningen inför morgondagen, och ringa försäkringsbolaget.
Men istället sitter jag med handsvett och darrningar och funderar på en tripp till psykakuten.
Jag hävdar fortfarande att det är auktionsklubban-i-pannan's fel.
Jag har helt enkelt ingen annan förklaring.
Men får vi det inte nu så börjar jag gråta, mannens fyrtioårsdag är förstörd och jag kommer tjura mig igenom hela Prag-resan.
Någon som har en säck med Valium att skicka min väg?
Och för fan - håll nu alla tummar för oss. Snälla - okay?
En minut...för satan...en minut...
Jag lämnar mitt telefonväkteri i EN minut för att gå på toa. DÅ ringer mäklaren. Tajming.
Nu blev jag rädd för att ringa upp, men gjorde det ändå - och möttes av en röst som sa "personen du söker är upptagen med annat samtal".
Nu är det snart dags för små män att komma med tvångströja och hämta mig.
Inte ett pip sen klockan fem igår, och NU ringer hon...och jag hinner inte svara vilket ger mig tid att spekulera.
Kan jag få ett helt trailerlass med Valium...TACK...
*darrar*
tisdag 20 maj 2008
Kära Herr Murphy
Jag har inte tid att ha anxt över mäklare eller annat imorgon. Inte tid. Och jag förtjänar det inte.
Så skulle Ni vilja vara så vänlig att låta mig få åka till Prag med ett glatt hjärta och få spendera morgondagen med att ha min sedvanliga "vadskalljagpacka-ångest" så vore jag oerhört och obeskrivligt tacksam.
Jag skall försöka ta mäklaren, sominteharringttillbakaännu, med en klackspark. Och vara sansad när jag ringer försäkringsbolaget imorgon.
Om jag bara bara får lite inre frid. Och få fokusera på min pack-ångest.
Puhleeease?
With sugar on top?
Inflyttad och Utflyttad på samma dag?
Tre budgivare.
Vi som nummer tre på listan. Vi höjde rätt bra vid förstabudet med förhoppningen om att åtminstone skrämma bort dom som hade gett utångsbudet.
Och mentalt hade jag redan flyttat in.
Nu har vi avslutat rond två och skall påbörja rond tre och alla är fortfarande med i matchen.
Och mentalt har jag flyttat ut igen.
Medan jag tänker elaka tankar om att sambon skall olla garagehandtagen och kissa i poolen under tiden som jag äggar fönstren till de som kommer att få flytta in.
Jag hatar budjävlagivning.
Jag tror att det kan härledas till att jag fick klubban i huvudet under en auktion som tonåring.
Jodå - det är helt sant. Jag fick verkligen auktionsklubban i pannan och blodet sprutade.
Men det är en helt annan historia...
