tisdag 1 juli 2008
Jo Soda...
...jag har fortfarande kontroll och vet om att jag balanserar farligt nära modebloggskanten.
Men just nu målar jag naglarna i matchande lila färg som klänningen! Och jag vet fortfarande inte när den kommer användas.
Som motvikt har jag dock köpt århundratets fulaste benvärmare.
Ni säger till när ni märker att det håller på att gå käpprätt åt h-vete va?
Ifall jag tappar det helt menar jag...och börjar posera kissenödigt i dagens outfit...?
Benvärmare och snus...
...är det jag skall bege mig ut på äventyr för att införskaffa idag. Loppan under armen, i den enda klädaffären hon är välkommen i.
Utan snus försmäktar jag (för att inte tala om vilket jävla svavelosande dåligt humör jag blir på). Och benvärmare kom jag på häromdagen att det var ytterligare en briljant uppfinning (i teorin so far - har ju inte provat dom ännu).
Jag lider av cellskräck i sockor. Vilken är en usel kombination med dålig blodcirkulation. Men jag avskyr verkligen när just fötterna är instängda i något. Vinter som sommar.
Så benvärmare måste ju vara "da shit"?
Och ytterligare en hyllning till personen som uppfann plattången. Världens bästa uppfinning efter hjulet.
Efter min senaste klippning - som givetvis åtföljdes av en plattning var jag snygg. Well, det var en schysst klippning i alla fall.
Men efter att ha tvättat håret, självtorkat krullet konstaterade jag att jag är en spitting jävla image av Jonathan Lejonhjärta. I kid you not!!!
"Jag ser ljuset - och det är fan inte Nangijala"
Mister du en står dig tusen åter....
Jag bor med en fjärrkontrollsnazist. En lomhörd sådan dessutom. Och nej, vi snackar inte sportkanaler - absolut INTE - sport är djävulens påfund och de kanalerna har vi bytt ut mot andra kanaler.
Vi har ett stooooort utbud av TV-kanaler. Men när nazisten har placerat gumpen i soffan är det fem kanaler som gäller:
National Geographic
Discovery Channel
Discovery Travel & Living (i nödfall)
Animal Planet (i nödfall)
och
Viasat History
De enda programmen som vi är överens om på ovanstående kanaler är Aircrash Investigation och Dirty Jobs typ.
Annars består våra TV-middagar av exempelvis "Maos Kulturrevolution" eller program som handlar om stora byggnader eller stora maskiner i bakgrunden.
*insert massa tyckasyndomljud HÄR*
Idag har vi fått ett nytt TV 4 paket. Så till listan av hela fem kanaler kan vi nu lägga TV 4 Fakta och TV 4 Sci-Fi.
Jag har idag förlorat min man. Jag har definitivt förlorat kampen om fjärrkontrollen.
Jag tror jag tar mitt pick och pack och flyttar upp i sovrummet där jag kan förlusta mig med "tramsiga program" såsom Gossip Girl, Sex and the City, Seinfeld, Vänner osv osv...för vad är väl en bal på slottet när man kan titta på svartvita faktaprogram om hangarfartyg från andra världskriget?
söndag 29 juni 2008
Får man stena män?
Min högt ärade bloggkollega Cecilia har skrivit ett förbannat roligt inlägg.
LÄS!
Mannen läste. Log. Och bad mig genast fråga Cecilia om hon kunde fråga sin förvirrade man hur jag kunde ha ett sådant stort arsle utan att ha fött tre barn.
Han samlar verkligen pluspoäng. Drösvis. Ihop med Cecilias man - som åtminstone har vett på att vara skamsen.
Men Cecilias kommentar till att jag bad henne fråga Förvirrade Maken var lysande:
- bah, han är väl knappast trådsmal lr vältränad nog för att säga nåt sånt.
Inga synapsfel hos kvinnor inte. Kesoröv or no kesoröv!
Grattis!
Katterna med de politiskt korrekta namnen fyller ett år idag. Och är jättetacksamma för sin födelsedagspresent.
Vilket var att mannen slet "hund" igår och skrotade vår vinbärsbuske och lade ny fin jord på den platsen på tomten, och voilá så hade det blivit en kattoalett.
Katter överlyckliga = Mannen olycklig.
Men en fin födelsedagspresent blev det.
Blue goes PURPLE modeblogg

Jag börjar balansera farligt nära gränsen för modeblogg. Men jag hittade denna skapelse på Filippa K's hemsida. I rent silke. Och ringde för att fråga om man kunde handla på nätet någonstans.
Näpp det kunde man inte. Men dom hade kvar den i affären. Med FYRTIO procents rea!!!
Det är nu vi snackar modebloggsvarning. Jag bönade och bad att dom skulle lägga undan den i storlek M och L till dagen efter, eftersom jag inte kan kasta mig ut i bilen med tanke på Lill-Jycken.
Jodå, efter lite smörande gjorde dom det, om jag lovade att vara där före 12:00 igår. Det var jag. Och jag hade då fixat hundvakt så jag kunde åka och köpa en KLÄNNING???!!!
Själva köpet, parkering, in och ut ur affären, provrummet och betalning tog mindre än en kvart.
Och blir det inte fint väder nu så jag kan svassa i denna så blir jag tokig. Till och med karlsloken tyckte ju den var fin. Och hans enda klädåsikter annars brukar hålla sig till underkläder och att jag ABSOLUT inte får ha mina baggy hiphop jeans på sig. Det skall vara tajt serrni.
Och ja, den sitter faktiskt lika bra på mig som på modellen, även fast hon säkert är en mycket mycket smal slyna och jag fick köpa Large.
Jotack - jag älskar min klänning - och den som inte tycker att den är fin kan äta bajs.
*sa hon moget som en 17-årig modebloggare*
;o)
PS: Kan man ligga i soffan med den hela dagen när det är mulet ute och äta chips, dip och kolla på film månne?
lördag 28 juni 2008
Kiruna Li, Kiruna???!!!
Jag har just ägnat en timma åt att titta på en dokumentär om Ishotellet. Och jag var dödligt fascinerad hela tiden. Is, snö, kallt och mörkt. Och små designers från hela världen som skulpterade sina rum.
Überdesignern själv som hade en ny vision varje år.
Det dracks lingonberryjuice i isglas, och människor vallfärdade för att se konstverket.
Och Kallax var, enligt reportern, den enda flygplatsen i världen som hade specialparkering för hundslädar.
Och när hotellet hade smält, ja då var det bara att börja om på ny kula. Eller rättare sagt, den nya kulan hade redan påbörjats med att "skörda" 4-5000 isblock från älven.
Jo, jag skulle gärna vallfärda dit för att få se det.
Men att BO i Kiruna?
Snö i juni och inget ljus alls på vintern.
Jag är dödligt imponerad. Jag klarar inte ens en novembermånad i Göteborg utan att bli lätt suicidal.
Kiruna hade fått mig att leta efter närmsta och lättaste sättet att ta mitt liv.
Troligen genom att drämma ett isblock från hotellet i skallen.
PS: Men jag kan rekommendera dokumentären. Varmt!
torsdag 26 juni 2008
PS Cecilia
Du har ingen lust att skriva ett riktigt byråkratiskt överklagande åt mig.
Med massa svåra ord som pissfittorna inte förstår.
// Arg
Pissfittor
Näe, jag kommer tydligen inte att bli snäll och glad inom överskådlig framtid.
I tisdags klippte jag mig som Birgitta Dahl, hade inga mynt och att parkera i denna stan utan mynt eller bensinkort är en total jävla omöjlighet (om det nu finns kortläsare på automaterna - varför inte lära dem att ta VISA-kort också?).
Jag klev ur bilen, fick syn på lapplisorna ett par meter bort, frågade snällt (jo - jag brukar vara övertrevlig i sådana situationer eftersom de har MAKT) om det fanns ett alternativt sätt att betala, men icke.
Då sa jag att jag bara skulle gå in i närmsta affär för att växla. Vilket var optikern mitt över gatan. Där hamnade jag i först kö, och sedan funkade inte kortläsaren som den skulle vilket innebar att det tog nästan 20 minuter att få mina pengar. Under tiden pratade jag med kassörskan och berättade varför och sprang ut på gatan ungefär var femte minut för att kolla vad vakterna gjorde.
Och vad tror ni pissfittorna gjorde? Jo dom lappade min bil.
När jag kom ut och skulle leta upp dom var dom som bortblåsta. Ringde numret på lappen, och blev hänvisad till Securityföretaget som hade hand om parkeringsvakterna (blech - att bara kalla dom parkeringsvakter får mig att få en näbbmussmak i munnen).
Väl framme hos företaget som hade hand om (jo vi återgår till könsord nu) pissfittorna som glider runt på stan i sin diktaturverksamhet så fick jag tag i en otroligt trevlig och hjälpsam tjej. Hon kunde se att jag varit borta från min, dessutom olåsta bil, i 20 minuter och under den tiden hade de hunnit lappa mig. Jag ringde dock ca tre minuter efter att jag hade blivit lappad och pissfittorna visste ju exakt vilken tid jag hade pratat med dom för att bara meddela att jag skulle gå och växla.
Idag ringde den trevliga tjejen för att meddela att hon hade pratat med pissfittan. Och hon vägrade ta tillbaka boten eftersom hon tyckte att hon gett mig alldeles tillräckligt med tid att växla.
VEM FAN BESTÄMMER VAD SOM ÄR TILLRÄCKLIG TID? Det var ju för helvete KÖ!
Tjejen på vaktbolaget var på min sida, men det visar sig att jag har noll att säga om pissfittan har bestämt sig. Inte ens företaget kan säga något mer än att förmedla vad de vet, och i detta fallet visste hon att jag hade mer än rätt. Men pissfittan gav sig inte i alla fall.
400 kronor är inte mycket att bråka om, och som jag sa till henne, jag parkerar medvetet fel många gånger, men då betalar jag och håller truten. Medan detta är en principfråga.
Vad är kraven för att bli pissfitta? Antagligen inte mer än att man skall klara att ta på sig en illgul väst utan att få den bak och fram? Men makt har dom svinen!
Den jättetrevliga tjejen på vaktbolaget tyckte verkligen att jag skulle överklaga. Och som tur var så är jag så jävla pratsam att när jag ringde till optikern för att be dom om ett intyg så kom hon ihåg mig och min förtvivlan inne i affären och hon skulle skriva ett intyg pronto och skicka till mig.
Men, då skall man inte överklaga till vaktbolaget. Utan till polisen. Och polisen har bara telefontid mellan 09:00-11:00, sen går dom hem (inte undra på att dom måste outsourca verksamheten på vaktbolag med dom arbetstiderna).
400 kronor som sagt.
Men jävlar vad arg jag är. Jag gjorde rätt. Jag meddelade pissfittorna på ett trevligt sätt att jag var tvungen att gå och växla, och tackade tom för hjälpen när jag gick in i butiken.
Och så bestämmer dom att jag har fått för mycket tid. I efterhand. Trots att dom såg var jag var hela tiden. Och att dom visste att just den bilen var min.
Vad i helvete är det för fel på folk?
Hela jävla världen är "JAG JAG JAG JAG JAG".
Och jag tycker att jag är snäll. Mot djur, människor och pissfittor.
Jag ställer upp, lyssnar, hjälper...bendar over fucking backwards för att andra skall ha det bra.
Och går på käftsmäll efter käftsmäll.
Nu är jag tokless. Verkligen tokless.
Karma säger jag bara. Karma.
Katter söker nytt hem
Det går knappt att skönja vad det är på bilden. Så ni får bara tro mig. Det är två stendöda, fortfarande varma och helt oskadda (förutom den lilla detaljen att dom är döda då) näbbmöss.
Det är synen, SYNERNA, som mötte mig imorse när jag kom ner för att äta frukost. En låg vid ingången till köket och en låg vid ingången till badrummet.
Eftersom båda var så små och söta så tog jag upp en, för att kolla så det inte var en kattleksak. Alltså en riktig kattleksak. Men det var det inte. Den mjuka pälsen, de små öronen och framför allt förstod jag det när jag kände de yttepyttesmå klorna.
Nu råkar jag vara av åsikten att alla djur har ett existensberättigande. Förutom mannen ibland. Men alla har rätt att leva och jag tycker inte riktigt ens om att slå ihjäl spindlar. Det enda jag med lätthet klappar ihjäl är mygg och knott.
Så, alternativet är att mössen gått in själv och lagt sig på varsitt ställe för att dö av en hjärtinfarkt.
Eller att kattjävlarna har dragit in dem, lekt med dem, och slutligen skrämt ihjäl dem. Och placerat ut dom för att visa hur duktiga dom är.
Och jag tycker inte att katterna är ett SKIT duktiga. Hade det varit för överlevnad i naturen och att dom faktiskt behövde käk hade jag förstått och accepterat, men vad det egentligen handlar om är "hey - jag är sisådär 50 gånger större än du och kattcool, jag släpar in dig och leker med dig tills du dör av rädsla - och sen går jag och sätter mig och jamar vid matskålen tills matte fyller på med torrfoder".
Katt nummer ett som bortskänkes är en social herre. Mycket social. Hjälper gärna till att rensa ogräs. Klippa häcken. Åka skottkärra till komposten.
Katt nummer två är lite mer tillbakadragen. Hjälper inte gärna till men gör heller inte mycket väsen av sig. Men när han älskar någon älskar han med hela sitt katthjärta.
Båda gillar romantiska skogspromenader, med eller utan hund.
Och vad gör jag med mössen nu då? Husse sa: spola ner dom!
Aldrig. Har kattskrällena gett dom en ovärdig död skall dom åtminstone få en värdig begravning.
Men inte fan heller att jag vet hur man begraver en mus värdigt.
Jävla skitmorgon!
onsdag 25 juni 2008
HAHA - eller hur????!!!!!
"Vi på 188 100 tror att XXX XXX'sson i XXX-landa (jo jag hade skrivit riktigt namn och ort till dom) gillar handboll och actionfilmer och rätt sällskap är med. Vi på 188 100 tror också att XX gärna drar ner på stan med grabbarna när helgen kommer för en rolig kväll eller två"
Handboll!!!
Dra ner på stan med grabbarna???
Okay, då var den blåsningen testad.
What a crock!
För övrigt kommer jag nu tejpa fingrarna och inte röra dator eller bloggeri förrän jag har blivit en snäll och glad människa igen. Med ett nytt och intakt självförtroende.
För just nu vill jag bara sprida elaka budskap över världen. Slå små barn. Hysta random kärringjävlar i vattnet.
För att sedan kanske gömma mig i en grotta i Kazakstan (Afganistan låter så trist).
Men det värmer i hjärtat att Loppan är 15 och ligger och myser bredvid mig.
Var ju tvungen att testa...
...sa hon och stoppade fingrarna i eluttaget.
Inte riktigt så illa, men att messa en fråga till 188100. Och frågan var VEM min sambo var.
Skall bli jävligt intressant att se vad svaret blir.
En åsknatt...
...för exakt 15 år sedan föddes Lill-Loppan. Och nu ligger hon bredvid mig, fortfarande, 15 år senare.
MIN tröst för ett ego med blåmärken, och ett självförtroende som fått sig en törn.
Att efter 15 år fortfarande kunna vända sig om och klia på magen och pussa på den blöta nosen.
Grattis min lilla loppa.
SATC
Ever thine
Ever mine
Ever ours
Var finns spontandelen i hjärnan på en man?
Varför funkar bara "gör om - gör rätt" när det gäller praktiska saker?
Det finns ingen manual. Inget manus. Inga regler.
Gör om - gör rätt - gör bättre!
Works every feckin' time...om man bara provar.
tisdag 24 juni 2008
Fru Talman har ordet...
Direkt hemkommen från frisören.
Lite bruntoning på detta och Fru Dahl kan slänga sig i väggen.
Och sen är det väl FAN oxå att man ens kan vara så sagolikt ofotogenisk. Jag är ruskigt snygg i verkligheten.
Även om det är svårt att tro.
Men det blev lugg i alla fall. Jag hann inte ens säga "ka..." i meningen "kanske vi tar lugg då" innan saxen hade sagt snipp snipp och en decimeter lugg låg på golvet och jag gallskrek.
Klipp-Snipp
Jag skall klippa mig idag.
Lugg eller inte lugg.
Birgitta Dahl eller Jessica Simpson.
Jag kan inte ens fatta de enklaste beslut längre. Jag är en usel person.
Men fan ta min älskade frisör om han inte hejdar mig FÖRE jag eventuellt ser ut som Birgitta Dahl!
MSN konversation med knorr
Jag har ny dator. En fin liten laptop som vägrar, av någon outgrundlig anledning, att upprätthålla det trådlösa nätverket. Vilket får mig att fullkomligt gå bananas när jag pratar med folk på MSN. Eftersom MSN då väljer att starta om ungefär var femte minut.
Tålamod är en dygd jag inte besitter, och detta får mig fullkomligt rosenrasande nästan varje gång. En del gånger blir jag argare än så och säger saker på MSN som inte är lämpade för känsliga öron/ögon.
Dagens konversation, namn borttaget ur säkerhetssynpunkt, efter att ha tappat konversationen för miljonte gången:
Jag: FITTNÄTVERK!!!!!
XXX: Nej, det är inte ett bra skällsord.
XXX: kuknätverk är dock klockrent
XXX: du vet, kuk = nåt som man gärna vill ha i fungerande funktion och gärna bankar skiten ur när den inte gör som man vill
Kunde inte ha sagt det bättre själv. Tack kära XXX för de kloka orden :o)
Utmaning under dödshot...
...och det känns väldigt mycket mer utmanande att inte klicka på länken Li, för hur exakt har du tänkt att jag ska dö? ;-p
Men okay då, för den goda viljans skull. Och för att sambon inte lyckades prestera de två utlovade sakerna under tre hela jävla dagar. Och tilläggas bör att båda sakerna tillsammans hade tagit max en till två timmar av hans dyrbara tid.
Jag undrar fortfarande hur han skall komma på någon alldeles tillräcklig bra "jagärledsenattjagglömdeigenochattjagfuckadeupp-ursäkt".
Utmaningen svaras på nu. Med naken och total ärlighet. Jag gillar dig inte just nu Li, men imorgon vill jag antagligen gifta mig med dig igen.
Utmanad
*Din senaste insikt/aha-upplevelseAtt man faktiskt kan bli "utbränd" av att vara arbetslös.
Jag är less på mig själv för att jag är less.
Jag är trött på mig själv för att jag är trött.
Jag är besviken på mig själv för att jag är besviken.
Mitt, i vanliga fall, goda självförtroende har fått sig en rejäl "kôss" (vilket för de som inte förstår göteborgska betyder "törn - smäll...osv).
Jag gillar helt enkelt inte mig själv just nu, och jag vet inte vem eller vad som kan hjälpa mig att känna igen mig igen.
Troligen bara jag - with a little help från nära och kära.
* Din senaste observation av saker eller återkommande mönster(som att du tycks stöta på ett visst namn hela tiden eller se en viss typ av saker - ex fågelfjädrar på de mest underliga ställen - eller för tredje dagen i rad får tipset om ett visst ställe av vitt skilda människor o s v)
Hmm...ett visst namn dyker upp med ojämna mellanrum. Ett visst namn som skall passa sig för att dyka upp. Särskilt på de ställen namnet dyker upp. För det är inte i några bra sammanhang. För namnet.
* Din senaste starka dröm som du inte kan sluta tänka på/glömma
Jag drömmer jämt. Kommer alltid ihåg. Och det är ofta konstiga drömmar, som i 99 fall av 100 involverar hav och båtar. Oavsett vad resten av drömmen handlar om.
Men, den dröm jag har som jag aldrig aldrig kommer att glömma är en extremt gammal dröm. Jag måste ha varit i åtta-, kanske nioårsåldern. Jag drömde att pappa var Oppfinnar-Jocke, inlåst i en glasbur som var ett koncentrationsläger. Men han var ensam i buren och jag tvingades titta på när han gasades ihjäl.
Den drömmen kommer jag inte att glömma så länge jag lever. Och jag tror att det kan bero på att jag hade varit hos mormor och morfar och tittat på ett program om andra världskriget, och möjligen sen att jag läste Kalle Anka innan jag somnade.
söndag 22 juni 2008
Älskling!
Nu har du exakt 55 minuter på dig att utföra de två saker du lovade att utföra i helgen.
The clock is ticking.
Och jag kommer icke att be om det.
Repressalier blir det som du vet.
Eller så handlar det om att vara JÄVLIGT uppfinningsrik i din förlåtjagglömdeIGEN-taktik.
Det är för mycket "lova" nu, BABY!


